The Steven Show

This is  a little something I wrote some time ago. Slightly frustrated by Alice not doing a nightmare show although such a show was more than hinted at in interviews I wrote a little script for an Alice Cooper's Steven Show. Unfortunately it's in Swedish but I'll try to get around to translating it.

Link to The Steven Show (PDF in Swedish)

Steven's Story so Far

Okay, so I'm gonna try a little different approach to the story of Steven. Acutally I'm gonna place a song from the latest record, Welcome 2 my Nightmare, as the first event. My speculation here is that Steven and his mom gets mistreated by their father and this is what's described in When Hell Comes Home and that leads up to the boy, I assume Steven, shooting his father. It do fit in with the ballad Only Women Bleed who actually deals with mistreated women (by men). Steven shooting his own father might be the scaring episode of his life that the song Steven (from Welcome to my Nightmare) refers to but I don't think we're there yet since for example Escape implies some age, like 16 or soemthing since the main character obviously have some sort of stage career.

Next I think The Last Temptation takes place. Here Steven is something like twelve years old or so. Steven meets The Showman and gets challenged by him and Steven's friends to enter The Theatre of Real. The Showman tries to lure Steven into a contract by showing him troubles in grown-up life and offering forever childhood, for the small price of Steven's potential. Steven sees through him though and in the end burns down the Theatre of Real and escapes with the girl Mercy who in the end shows to not be real and disappears and leave Steven alone, abandoned.

Welcome to my Nightmare might actually take place several years later in Steven's life. The song Escape implies a certain age since the escape to the stage and the stage persona craves some sort of career and that a certain age. In the song Steven Steven remembers something horrifying that happend years ago. Someone died and Steven wants in certain moments flee to his childhood before this happened and in certain moments get forced back to reality and after the horrifying event. The someone might be Steven's father shot by Steven after mistreating Steven and his mother for some time (Only Women Bleed and When Hell Comes Home). Death of someone loved can be horrifying enough but having ones father make you hate him that much that you shoot him probably creates a lot of tension and a not totally sound personality. The temptation of escaping to childhood also is a little like the temptation that Steven might haven fallen for in The Last Temptation.  It is also plausible that When Hell Comes Home and the murdering of the father takes place after The Last Temptation since it hasn't to be about a really young boy although Welcome to my Nightmare gives that impression.

Wind-up Toy, a song from the album Hey Stoopid, places Steven in an asylum. It's hard to tell whether Steven's young or if his mind has snapped and he's escaping by becoming crazy and ''becoming young again''.

Along Came a Spider tells the story of a serial killer that in the end shows to have been in anasylum for 27 years and not bein able to have committed the crimes and leaving for the listener to think about whether everything just have taken place in his mind or if he in some way committed the crimes. My friend Bellis did his own take on this in a post on the blog here.

In Welcome 2 my Nightmare Steven is having his last nightmare. As it goes on it shows more and more of Steven actually dying and probably going to Hell.

Alice, Steven, The Spider

Min vän Bellis funderar lite kring Alice senaste skiva och tar en annan vända än jag gjort:

--

Jag har suttit under eftermiddagen och på nytt lyssnat igenom Alice Coopers nya skiva, Along Came a Spider, som är en rockopera och det tredje konceptalbumet om hans gestalt Steven (de båda föregående är superklassikern Welcome to My Nightmare och The Last Temptation). Dessutom dyker Steven upp i enstaka låtar på andra håll, som exempelvis i Wind-Up Toy på albumet Hey Stoopid.

Till saken hör att jag uppriktigt tror att det här nya albumet - och självklart de tidigare; minns bland annat samarbetet med Neil Gaiman, som gjorde serieboken som är så att säga den visuella sidan av The Last Temptation - är av intresse för skräckfans i gemen även om de inte är Alice Cooper-fans per se eller ens heavy metal-fans.

Den här gången djupdyker vi i den arachnofobiske psykopaten Stevens seriemördande, som antingen kan vara en psykostripp eller faktiskt utspelas i verkligheten. Alice Cooper gör det inte så enkelt att han berättar en rakt av-historia, utan han tillåter oss att söka ledtrådar och göra egna tolkningar. Och en intressant variant den här gången är att det förefaller som om den gravt sinnessjuke Steven - The Spider - kan ha fått förmågan att förvandla sig till ett övernaturligt väsen, en mördande spindel i kolossalformat. Det skulle gå i linje med det första konceptalbumets låt The Black Widow, där han av The Curator (Vincent Price) får veta att människan har härskat över världen som en korkad, sinnessjuk kung som bara är ett barn länge nog och att när människans imperium faller kommer svarta änkan, den giftigaste av spindlar, i egenskap av den värdigaste av efterträdare att överta tronen. Varpå Steven/Alice sjunger:

These words he speaks are true
We're all humanary stew if
We don't pledge allegiance to
The Black Widow

The horror that he brings
The horror of his sting
The unholiest of kings
The Black Widow

Our minds will be his toy
And every girl and boy will learn to be employed by
The Black Widow

Love me
Yes we love me
Love him
Yes we love him
Love me
Yes we love him

Lägg märke till att svarta änkan här kallas för "he" trots att det är honan The Curator hyllar, på grund av hennes medfödda behov av att dominera, behärska – vilket får henne att efter parningsakten förtära den mindre hanen. (Därav spindelns namn, svarta änkan – The Black Widow.) Men i texten är det hanen som hyllas och i refrängen är hanen plötsligt "me", det vill säga Steven.

På det nya albumet finns intressanta ledtrådar som vidareutvecklar temat.

I låten Wrapped in Silk sjunger Steven/Alice:

You should be wrapped in silk
You should be bathed in white
You should be wrapped in silk
I'll make that dream come true tonight

Visserligen kan man svepa in någon i silke i form av skynken, men man får en krypande, obehaglig känsla av att Steven menar något annat. Det mer spindellika sättet.

Dessutom återkommer flera gånger det faktum att han avser att förtära sina offer. Som i I'm Hungry:

Gimme gimme gimme gimme something to chew
Something soft and tender
How 'bout you

I'm hungry, I'm hungry

Och i I Am the Spider:

You're my sinner You're my dinner

Steven kan möjligen ha blivit kannibal, men det skulle omintetgöra den rätt naturliga kopplingen till The Black Widow.Vidare stärks tesen att han nu kan förvandla sig till en spindel av de illustrationer som beledsagar sångtexterna på Along Came a Spider och som ingår i albumkonceptet. På illustrationen till Wake the Dead ser vi en kvinna med armar bestående av spindelväv och att det övernaturliga har gjort insteg i Stevens värld (vilket i och för sig skedde redan på The Last Temptation, där det är svårt att se The Showman som någon annan än djävulen) syns även på illustrationen till Killed By Love, som föreställer en vampyrkvinna i färd med att kasta sig över en ovanligt dyster Alice. Bland albumets illustrationer finns även en bild på Stevens dagbok, prydd med en dödskalleförsedd spindel på omslaget. Alltså en spindel med människohuvud. En människospindel. Eller en symbol för en människa som kan förvandla sig till en spindel.

Dessutom avslutas Along Came a Spider med en dialog/monolog mellan Steven och The Spider:

Well, they found my diary today. They were appropriately appalled at the discovery of the eight victims. They're now putting it all together. Women wrapped in silk with one leg missing. Eight legs, one body, silk, spider, brilliant! We've been in this cell for 28 year, Steven. We couldn't have done all those horrible things. Yes, I know. I know what you always say. You trap, you kill, you eat. That's what a good spider does. You trap, you kill, you eat. You trap, you kill, you eat.

Det här skulle förklara låten Catch Me If You Can. De kan inte ta fast honom. För om Stevens kluvenhet inte bara är psykotisk utan äkta och han kan förvandla sig till The Spider, ett övernaturligt väsen i form av en spindel, kan han sannolikt även ta sig ut ur cellen för att leta efter offer och mörda dem. Sedan kan han återvända, på nytt förvandla sig till Steven, och därmed ha alibi. För han sitter ju inspärrad.

Utom när han är The Spider.

Eller kanske Alice.

Varning utfärdad.

Kör hårt,
Bellis

Steven eller Steven?

Vidare funderingar kring Steven se även illertass.se eller inlägget Along Came a Steven nedan.

Så vem är egentligen Steven på Along Came a Spider? Enligt Alice själv är det Spiders tama spindel som han sitter och pratar med på dårhuset. Spindeln syns på bilden i inlägget som länkades ovan vilket är baksidan på LP-versionen. Spindeln finns även med på framsidan. Alltihop med de mördade kvinnorna och de åtta benen och så vidare är enligt samma intervju i Rue Morgue bara Spiders egna fantasier. ”The one thing” som inte var så perfekt som nämns i introt är inte som man kan tro när man lyssnar på skivan att Spider blir förälskad i sitt åttonde offer och inte kan döda henne utan att alltihop visar sig vara fantasier. Killen som kallar sig Spider har suttit på anstalten i 28 år.

Så Steven på Along Came a Spider är inte en person i Spiders huvud som jag skrev i inlägget som jag länkar till ovan. Näe, det verkar inte så, bara en tam spindel. i och för sig galet nog.

Men.

Om man tittar på insidan av omslaget till LP-versionen avAlong Came a Spider finns det en mängd bilder som har med låtarna att göra. Bland dessa finns några intressanta saker; framsidan på en bok vid namn Along Came a Spider och ett uppslag i en anteckningsbok.

Along came a spiderboken har förtryckt ‘’This book belongs to” och under det en tom rad. Där har någon med kretig stil skrivit ”Steven”. Någon har även med samma kretiga stil ritat en kniv och en strecktjej samt något som kan vara en schematisk svarta änkan. Det är en oval med åtta spröt eller ben och ett timglasmärke inuti.

Anteckningsboken får vi se ett uppslag ur. Vänstra sidan har en ritad spindel och något som kallas ”the spider blade”. Det är en ihålig oval med åtta spetsar, fyra på vardera ”långsidan” av ovalen. Snarlik det som kunde vara en schematisk svarta änkan på along came a spiderboken – förutom timglasmärket. Det finns även en notering inuti hålet i ”the spider blade”, ”needs grip”. På högra sidan finns en bild på en ung grabb, Alice Cooper närmare bestämt. På denna har det kladdats Alice spindelmake up som Spider använder. Under bilden finns en noggrannare skiss på ovalen med spröten, nu med en timglasform i mitten. Likheten med en svarta änkan är nu större igen. Vad som blir tydligt tillsammans med noteringarna ”razor sharp” och ”eight spikes” är att det är någon form av tillhygge.

Nu känns det inte som att det är en spindel som suttit och gjort det här utan snarare en person vid namn Steven. Det hamnar onekligen i konflikt med vad Alice själv sade i intervjun i Rue Morgue. Vad ska vi då tro? Är alltihop bara Spiders fantasier men att Steven trots allt är en av Spiders personligheter som jag skrev i mitt förra inlägg om Steven? Kanske sitter Spider och fantiserar där på anstalten och projicerar sin personlighet Steven på sin, eventuellt tama, spindel? Varför i så fall projicera på spindeln? Fascination för spindlar och bara galenskap eller är det så att Steven trots allt gjort något som Spider vill skjuta över på någon annan?

Along Came a Steven

Stevens historia så här långt…
I och med Alices senaste skiva lades ytterligare en pusselbit till Stevens historia. Uppenbarligen blev Steven inte någon vanlig ung man vilket man i och för sig kan förstå när man betraktar händelserna. Den första biten är kanske dock den mest mystiska.
På skivan Welcome to my Nightmare får vi möta Steven som drömmer en mardröm ledd av en mystisk herre spelad av Vincent Price. Det finns en viss fixering vid spindlar i mardrömmen till exempel via låten Black Widow och Prices monolog kring sin spindelsamling (i mitt tycke bättre på skivan än i TV-specialaren).
I låtarna Years Ago och Steven kämpar Steven med två sidor av sig själv. En sida vill stanna i eller rent av gå tillbaka till en dåtid innan något otäckt, kanske någon form av dödsfall/dråp/mord, hände. Den andra sidan hävdar att Steven inte alls är en liten pojke utan en vuxen man och måste gå vidare som en sådan. Riktigt vad händelsen består av nämns dock aldrig.
På skivan The Last Temptation får vi möta Steven igen i typ tonåren. Delvis på grund av en mystisk mans lockelser och hans vänners grupptryck följer Steven med mannen, som kallar sig The Showman, in i hans Theatre of Real där ett antal skådespel förevisas honom tillsammans med lockelsen att slippa det förestående jobbiga vuxenlivet och förbli barn. Det enda han behöver offra är en liten yttepyttesak han aldrig kommer ha användning för i alla fall. Först tror Steven förstås det är hans själ men det visar sig att det är hans framtida potential. Skådespelarna i Teatre of Real är tidigare försvunna barn som The Showman lockat till sig. Steven genomskådar dock The Showman och bränner ned hans teater och tror han kommit undan helskinnad tillsammans med The Showmans assistent Mercy. Det visar sig dock att det bland alla lögnerna fanns en sanning – att Mercy inte var på riktigt och inför Stevens ögon försvinner hon. Berättelsen slutar med att Steven får en hälsning från The Showman som inte är död utan bara för tillfället förlorat sin makt när teatern föstördes.
Hey Stoopid, skivan, handlar inte så mycket om Steven men sista låten Wind-Up Toy handlar om honom. Steven är äldre även om det inte är uppenbart hur gammal han, kanske delvis för att han fortfarande inte vill växa upp. Han sitter på institution där hans föräldrar lämnat honom vilket han är skapligt sarkastisk över. Å andra sidan verkar han inte helt frisk men å tredje sidan anar man att läkarna experimenterar en del med honom.
Along Came a Spider handlar om en seriemördare som hamnat på anstalt på grund av ett antal galna mord som gick ut på att döda åtta kvinnor, ta ett ben från vardera för att bygga en spindel. Spider lämnar dem även inlindade i silkestråd. Inte förrän i alldeles i slutet på skivan får vi reda på att Spider är en annan sida av Steven då Spider refererar till deras tid tillsammans i cellen och vad Steven brukar säga ”You trap, you kill, you eat – that’s what a good spider does”.
I nätmaterialet som gör reklam för Along Came a Spider finns en längre sekvens som visar Alice sittandes på en stol medan en röst talar inne i hans huvud. Den kvinnliga rösten resonerar kring morden på kvinnor som han gjort och hur hon borde satt dit honom för länge sedan för morden. Vi har alltså ett helt persongalleri inne i huvudet på Steven:
*Den yngre Steven
*Den äldre Steven (som kanske blir Spider)
*Spider (som kanske är den äldre Steven)
*Kvinnan som tänker sätta dit Spider.

Vengeance is mine

När jag först hörde smakprovet från nya skivan Along came a Spider vid namn Venegeance is mine blev jag inte så imponerad men när jag lyssnat på den några gånger till tycker jag den är rätt så dynamisk och jag ser fram emot att få höra den i sitt sammanhang på en temaplatta som ska ha en sammanhållen historia. Vill du lyssna gå till alicecooper.com