Min vän Bellis funderar lite kring Alice senaste skiva och tar en annan vända än jag gjort:
--
Jag har suttit under eftermiddagen och på nytt lyssnat igenom Alice Coopers nya skiva, Along Came a Spider, som är en rockopera och det tredje konceptalbumet om hans gestalt Steven (de båda föregående är superklassikern Welcome to My Nightmare och The Last Temptation). Dessutom dyker Steven upp i enstaka låtar på andra håll, som exempelvis i Wind-Up Toy på albumet Hey Stoopid.
Till saken hör att jag uppriktigt tror att det här nya albumet - och självklart de tidigare; minns bland annat samarbetet med Neil Gaiman, som gjorde serieboken som är så att säga den visuella sidan av The Last Temptation - är av intresse för skräckfans i gemen även om de inte är Alice Cooper-fans per se eller ens heavy metal-fans.
Den här gången djupdyker vi i den arachnofobiske psykopaten Stevens seriemördande, som antingen kan vara en psykostripp eller faktiskt utspelas i verkligheten. Alice Cooper gör det inte så enkelt att han berättar en rakt av-historia, utan han tillåter oss att söka ledtrådar och göra egna tolkningar. Och en intressant variant den här gången är att det förefaller som om den gravt sinnessjuke Steven - The Spider - kan ha fått förmågan att förvandla sig till ett övernaturligt väsen, en mördande spindel i kolossalformat. Det skulle gå i linje med det första konceptalbumets låt The Black Widow, där han av The Curator (Vincent Price) får veta att människan har härskat över världen som en korkad, sinnessjuk kung som bara är ett barn länge nog och att när människans imperium faller kommer svarta änkan, den giftigaste av spindlar, i egenskap av den värdigaste av efterträdare att överta tronen. Varpå Steven/Alice sjunger:
These words he speaks are true
We're all humanary stew if
We don't pledge allegiance to
The Black Widow
The horror that he brings
The horror of his sting
The unholiest of kings
The Black Widow
Our minds will be his toy
And every girl and boy will learn to be employed by
The Black Widow
Love me
Yes we love me
Love him
Yes we love him
Love me
Yes we love him
Lägg märke till att svarta änkan här kallas för "he" trots att det är honan The Curator hyllar, på grund av hennes medfödda behov av att dominera, behärska – vilket får henne att efter parningsakten förtära den mindre hanen. (Därav spindelns namn, svarta änkan – The Black Widow.) Men i texten är det hanen som hyllas och i refrängen är hanen plötsligt "me", det vill säga Steven.
På det nya albumet finns intressanta ledtrådar som vidareutvecklar temat.
I låten Wrapped in Silk sjunger Steven/Alice:
You should be wrapped in silk
You should be bathed in white
You should be wrapped in silk
I'll make that dream come true tonight
Visserligen kan man svepa in någon i silke i form av skynken, men man får en krypande, obehaglig känsla av att Steven menar något annat. Det mer spindellika sättet.
Dessutom återkommer flera gånger det faktum att han avser att förtära sina offer. Som i I'm Hungry:
Gimme gimme gimme gimme something to chew
Something soft and tender
How 'bout you
I'm hungry, I'm hungry
Och i I Am the Spider:
You're my sinner You're my dinner
Steven kan möjligen ha blivit kannibal, men det skulle omintetgöra den rätt naturliga kopplingen till The Black Widow.Vidare stärks tesen att han nu kan förvandla sig till en spindel av de illustrationer som beledsagar sångtexterna på Along Came a Spider och som ingår i albumkonceptet. På illustrationen till Wake the Dead ser vi en kvinna med armar bestående av spindelväv och att det övernaturliga har gjort insteg i Stevens värld (vilket i och för sig skedde redan på The Last Temptation, där det är svårt att se The Showman som någon annan än djävulen) syns även på illustrationen till Killed By Love, som föreställer en vampyrkvinna i färd med att kasta sig över en ovanligt dyster Alice. Bland albumets illustrationer finns även en bild på Stevens dagbok, prydd med en dödskalleförsedd spindel på omslaget. Alltså en spindel med människohuvud. En människospindel. Eller en symbol för en människa som kan förvandla sig till en spindel.
Dessutom avslutas Along Came a Spider med en dialog/monolog mellan Steven och The Spider:
Well, they found my diary today. They were appropriately appalled at the discovery of the eight victims. They're now putting it all together. Women wrapped in silk with one leg missing. Eight legs, one body, silk, spider, brilliant! We've been in this cell for 28 year, Steven. We couldn't have done all those horrible things. Yes, I know. I know what you always say. You trap, you kill, you eat. That's what a good spider does. You trap, you kill, you eat. You trap, you kill, you eat.
Det här skulle förklara låten Catch Me If You Can. De kan inte ta fast honom. För om Stevens kluvenhet inte bara är psykotisk utan äkta och han kan förvandla sig till The Spider, ett övernaturligt väsen i form av en spindel, kan han sannolikt även ta sig ut ur cellen för att leta efter offer och mörda dem. Sedan kan han återvända, på nytt förvandla sig till Steven, och därmed ha alibi. För han sitter ju inspärrad.
Utom när han är The Spider.
Eller kanske Alice.
Varning utfärdad.
Kör hårt,
Bellis
